Medlemsinfo
Toaproblemet – ingen skitsak!
Töm din tank här
Båtar med holdingtank (septitank) för toalettresultat, s.k. svartvatten, kan tömma sin tank i speciella anordningar som t.ex. den här:
Just denna fanns (2010) strategiskt placerad på Huvudskär som syns av bilden. Länsstyrelsens webbplats har en förteckning för skärgården och Båtmiljö.se har för hela landet.
Finns ingen toa med toatank ombord kan man utnyttja en sådan är anordning i stället:
Av antalet fritidsbåtar i Sverige 2010 ( 881 000) har 13.2% (116 292) fast toa ombord. Av dessa befann sig 28.3% (32 911) på ostkusten varav 24.1% hade toatank med sugtömningsmöjlighet (7931). I begreppet fritidsbåtar har alla båttyper, från kajaker och roddbåtar till ruffade segel- och motorbåtar, tagits med. Referens.
Referenser (öppnas i nytt fönster).
Regeringens ”Uppdrag om utsläpp av toalettavfall från fritidsbåt” till Transportstyrelsen 2009-03-12, N2009/2088/TR: ” .. att i samråd med Naturvårdsverket och Sjöfartsverket, utreda förutsättningarna för införande av ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar och hur det ska avgränsas…”
Transportstyrelsens sida om toalettavfall från fritidsbåtar. (2011-12-01)
Lasse Bengtsson, nätkrönikor med läsarkommentarer. (2009-12-01)
Klara och tydliga miljömål för SBU (2009-06-01 )
Båtlivs-undersökningen 2010 – antal fritidsbåtar i Sverige.
På Renthav.nu finns en del halvintelligenta inlägg i debatten bl.a. ett där man blandar ihop reningsverkens breddavloppsutsläpp på västkusten med fritidsbåtsutsläpp…
men en del näring blir det förstås till naturen.
Man kan möjligen tycka att det finns några problem av större signifikans för miljövärnarna att ta hand om först. T.ex. den här typen av utsläpp rapporterat i Svenska Dagbladen 2002-10-10. eller
över 55000 ton kemiska stridsmedel finns kvar på Östersjöns botten enligt Sjöfatsverket (2012-12-13)
Skaffa ny holding-tank – länktips och andra tips
Tillverka en modell av tanken i kartong eller mdf på plats i båten. Alternativt tillverka en ”kopia” av platsen i båten där tanken ska placeras. Allt för att underlätta för den som ska svetsa ihop tanken och få alla röranslutningar att passa.
Tänk igenom fästvinklarna, röranslutningarna och dragningen av slangarna.
Den ska ha en manlucka med en stabiliseringskrage. Man ska kunna få ner en arm.
Gör tanken i syrafast plåt.
Placera om möjligt inloppsröret till tanken så att det man spolar in där spolar undan det som eventuellt samlats vid utloppsröret och täppt till detta.
Ledningarna görs av flerlagers sanitetslang / fekalieslang av butylgummi och med hög gastäthet. De är invändigt 16, 19, 25, 38 och 50 millimeter. Använd så grov slang som möjligt även för ventilationen.
De bästa slangarna görs möjligen av Semperit, Trelleborg eller IVG.
Det är elektriska avfallspumpar som gäller. Exempel:
Av dessa två varianter är membranpumpen t.v. bättre på att suga ut tankinnehållet(!) även om det gör motstånd.
Tanktömning med tömning med självfall är inget att tänka på!
Undvik att spola ned sådant som inte tidigare ätits eller druckits.
Anordna möjlighet till däckstömning enligt SS-EN ISO 8099:
Däcksanslutningen skall ha en cylindrisk del, 70 mm djup med en invändig 1,5 tum rörgänga, gänglängd 40 mm. Den cylindriska delen har samma innerdiameter som gängan, 44,8 mm.
Däcksbeslaget ansluts med 38 mm slang (invändig diameter) eller rör till toatanken, till en punkt nära botten av denna.
Eftersom utsugningen sker med kraftigt undertryck måste tankens luftningsledning ha tillräcklig area. För tankar av vanlig storlek krävs en innerdiameter av 19 mm. 16 mm medges för flexibla tankar och för en fast tank om man har en extra automatisk eller manuell luftinsläppningsventil.
lnnerdiametern hos slangsocklar och dylikt får vara 75 % av de nämnda måtten.
Det är viktigt att ha någon slags indikering av nivån i tanken. Enligt SS-EN ISO 8099 krävs indikering då tanken är fylld till 3/4.
Andra referenser.
SXK har en del goda råd om toa
Dessa kan ev. tillverka skräddarsydda tankar:
Thimanders, Upplagsvägen 10 D, STOCKHOLM
BBK hamnenkät 2012
På årsmötet den 22 november 2011 informerade vi kort om att vi styrelsen konstaterat att vår hamn de närmaste åren kommer att behöva göra en del större underhåll.
Vi vet bl.a. med säkerhet att brygga 1, som har anor från 60-talet, inom något år i princip måste totalrenoveras/bytas och att bara materialkostnaden för detta uppgår till ca 210 000 kr.
Av ekonomiska och underhållstekniska skälkan resultatet bli att vi kommer att behöva ersätta brygga 1 med en flytbrygga och kanske måste vi också justera läget på våra pontonbryggor 3 och 4. För att få en så ekonomiskt gynnsam effekt av förändringen kan resultatet också bli ett förändrat antal båtplatser.
Vi vet också att vårt arrendeavtal med Skärgårdsstiftelsen går ut och måste omförhandlas.
Vi räknar dessutom med att en stor del av det övernattningsbara båtbeståndet växer i storlek medan en del av vår klubbs bestånd av ”mindre” båtar kommer att bestå. Med storleksökningen och samhällets allmänna trender framförs önskan om ökad service. Vi kan dessutom anta att önskemålen kommer att öka.
För att då inte göra fel åtgärder utifrån våra medlemmars önskemål har vi därför beslutat att göra en ”framtidsutredning”.
Ett av de första stegen i denna utredning är att få en korrekt bild av summan av våra medlemmars viljor har vi utifrån ett antal behov och problemställningar utarbetat en enkät som vi nu har fått medlemmarnas svar på.
Stockholm i februari 2012
Enligt uppdrag – Styrelsen i Badhusvikens Båtklubb
BBK’s hamn. Brygga 1 ligger överst till vänster efter land i satellitbilden av hamnen.
Brygga 2 ligger nere till höger efter land.
Den korta pontonbryggan heter brygga 3 och den långa heter brygga 4.